FiberLAN: bredband via nätverksuttaget i lägenheten

Du har flyttat in, hittat ett uttag som ser ut som en bred telefonkontakt och undrar vad du ska göra med det. Det är med stor sannolikhet ett FiberLAN-uttag, och det är det enklaste bredbandsuttaget att komma igång med. Här går vi igenom vad det är, vad du behöver och vad som styr vilka abonnemang du kan välja.

En vanlig nätverkskabel med RJ45-kontakt är allt som behövs mellan ett FiberLAN-uttag och routern. Foto: Markus Spiske (Unsplash).

Vad är FiberLAN?

FiberLAN är en anslutningsform där fibern är dragen fram till fastigheten och bredbandet tas ut via nätverkskabel inne i bostaden. LAN står för local area network, alltså samma sorts nätverk som en dator och en router pratar över. Du ansluter med en vanlig nätverkskabel, och det behövs varken modem eller tv-uttag.

Ordet kommer framför allt från Tele2. Bolaget skriver på sin sida om FiberLAN att det egna nätet heter Tele2 FiberLAN, och att Tele2 där bygger fastighetsnäten och installerar utrustningen i varje fastighet. Samma sida beskriver också att Tele2 säljer bredband i andra öppna fibernät, som villafiber och stadsnät. Andra leverantörer, till exempel Telia, kallar sin motsvarighet för bredband via fiber.

Det betyder att FiberLAN inte säger något om vilken leverantör du måste ha. Ordet beskriver hur bredbandet kommer in i lägenheten. Vem som får sälja abonnemang i uttaget är en annan fråga, som vi kommer till längre ned.

Hur ser ett FiberLAN-uttag ut?

Ett FiberLAN-uttag är ett nätverksuttag av typen RJ45, en rektangulär öppning som är något bredare än ett gammalt telefonjack. Enligt Tele2 har FiberLAN-adresser normalt ett eller dubbla LAN-uttag, eller en mediaomvandlare, installerat någonstans i bostaden. Uttaget sitter ofta i hallen, i en garderob eller i ett mediaskåp vid elcentralen.

De två varianterna fungerar lite olika:

• LAN-uttag i väggen. Från en nätverksutrustning i fastigheten går nätverkskabel till ett uttag i varje lägenhet. Finns det dubbla uttag är de ofta numrerade, och det är inte säkert att båda är aktiva.
• Mediaomvandlare. En liten dosa på väggen där en fiberkabel går in och ett eller flera nätverksuttag sitter på undersidan eller framsidan. Tele2 nämner att dosan också kallas mediabox eller tjänsteväljare. Här går fibern ända in i bostaden, och dosan gör om ljussignalen till vanlig nätverkstrafik.

Har du i stället ett uttag med runda, gängade kontakter är det ett koaxuttag. Då är det bredband via kabel-tv som gäller, det som Tele2 kallar FiberKoax. Tele2 skriver att det enklaste sättet att se vad du har är att titta på vilket bredbandsuttag som finns hemma. Är du osäker på om lägenheten alls är fiberansluten, gå igenom checklistan i guiden har jag fiber i lägenheten.

Rör inte fiberkabeln som går in i en mediaomvandlare. Den tål inte skarpa böjar, och dosan är inte din egen utrustning. Det är nätverksuttagen på dosan du ska använda.

Hur kopplar du in routern?

Du sätter en nätverkskabel mellan LAN-uttaget eller mediaomvandlaren och routerns WAN-port, den port som brukar vara märkt WAN eller Internet och ha en avvikande färg. Sedan startar du routern och aktiverar abonnemanget hos leverantören. Något modem behövs inte, eftersom bredbandet redan kommer ut som vanlig nätverkstrafik.

Det här är den stora praktiska skillnaden mot koax. På en adress i Tele2:s FiberKoax-nät ingår en router som är byggd för koaxuttaget. På en adress ansluten via FiberLAN skriver Tele2 att du antingen kan köpa till en router eller använda egen utrustning. Har du redan en bra router kan du alltså ofta ta med den, vilket vi resonerar om i guiden om egen router eller operatörens.

Tre saker som brukar ställa till det första kvällen:

1. Fel port på routern. Kabeln från väggen ska in i WAN-porten, inte i någon av LAN-portarna.
2. Fel uttag. Finns det flera uttag i lägenheten kan bara ett vara inkopplat för bredband. Prova nästa, eller fråga hyresvärden eller föreningen vilket som gäller.
3. Tjänsten är inte aktiverad. Uttaget är ofta tyst tills du har beställt ett abonnemang eller aktiverat det som ingår.

Sitter uttaget i ett skåp vid ytterdörren blir wifi-täckningen sällan bra längst in i lägenheten. Då är lösningen att dra en nätverkskabel till en bättre plats eller komplettera med mesh, vilket vi går igenom i guiden om bättre wifi hemma.

Vilken hastighet kan du få via FiberLAN?

Det avgörs av nätet i fastigheten och abonnemanget du väljer, men fiber säljs i dag ofta upp till 1 000 Mbit/s. Telia anger till exempel hastigheter på upp till 1 000 Mbit/s för bredband via fiber, och har ett mellansteg med 300 Mbit/s åt båda håll. Uppladdningen är typiskt lika snabb eller nästan lika snabb som nedladdningen.

Just uppladdningen är det FiberLAN har haft som fördel mot koax. Tele2 skriver själva att FiberLAN historiskt har levererat något snabbare uppladdningshastigheter än FiberKoax. Skillnaden märks om du skickar stora filer, säkerhetskopierar till molnet eller sitter i videomöten flera timmar om dagen. För streaming och surf spelar den mindre roll.

Det som kan sätta ett lägre tak än abonnemanget är kablaget i huset. Gigabit över nätverkskabel kräver att alla fyra trådpar i kabeln är anslutna, medan 100 Mbit/s bara använder två. I äldre fastighetsnät, eller i ett uttag som är slarvigt kopplat, kan du därför få exakt 100 Mbit/s hur snabbt abonnemang du än köper. Mät med dator och kabel direkt i routern innan du uppgraderar. Telia påpekar att den hastighet som anges i abonnemanget är uppmätt via nätverkskabel, inte via wifi.

Hur mycket fart ett hushåll faktiskt behöver reder vi ut i guiden om bredband 250/250, som är nivån de flesta lägenhetshushåll klarar sig gott på.

Vilka leverantörer kan du välja i ett FiberLAN-uttag?

Det beror på vem som äger nätet i fastigheten. I ett öppet nät kan flera leverantörer sälja bredband i samma uttag och du väljer fritt. I ett nät som en operatör själv har byggt i huset är det normalt den operatören som gäller. Uttaget ser likadant ut i båda fallen, så du måste söka på adressen.

Tre lägen är vanliga:

• Öppet stadsnät eller annat öppet fibernät. Nätägaren sköter kablarna och släpper in flera tjänsteleverantörer som konkurrerar om dig. Hur den modellen fungerar står i guiden om vad ett stadsnät är.
• Operatörens eget fastighetsnät. Operatören har byggt nätet i huset och säljer sina egna abonnemang i det. Utbudet är då smalare.
• Gruppavtal. Fastighetsägaren eller föreningen har köpt bredband kollektivt till alla hushåll.

Gruppavtalet är det som oftast missförstås. Tele2 beskriver det på sin sida för fastighetsägare som att en bostadsrättsförening, samfällighet eller fastighetsägare köper in en eller flera tjänster kollektivt för samtliga hushåll. Föreningen väljer en lägsta nivå för alla boende, och du kan sedan själv välja en högre hastighet, ofta med rabatt på uppgraderingen. Tele2 skriver också att varje hushåll självt behöver boka tjänsterna för att ta del av rabatten som gruppavtalet ger. Bredbandet slås alltså inte på av sig självt när du flyttar in.

Fråga därför hyresvärden eller styrelsen två saker innan du tecknar något: finns det ett gruppavtal, och vad ingår i hyran eller avgiften? Annars riskerar du att betala för två bredband.

FiberLAN eller FiberKoax när båda finns?

Har lägenheten både nätverksuttag och koaxuttag kan du i vissa hus välja. Välj FiberLAN om du laddar upp mycket eller vill använda egen router utan krångel. Välj koax om det uttaget sitter bättre till för routern och du mest streamar. Tele2 rekommenderar själva det uttag som passar bäst i förhållande till routerns placering.

Skillnaden mellan teknikerna har krympt. Tele2 uppger att FiberKoax nu kan leverera upp till 2 500 Mbit/s där tekniken i fastigheten tillåter, så det är inte längre givet att nätverksuttaget ger högst nedladdning. Det som består är att koax kräver en koaxrouter och att uppladdningen där historiskt har varit lägre.

Hela jämförelsen, med hur koaxnätet delar kapacitet i huset, finns i guiden om bredband via kabel-tv och FiberKoax.

För- och nackdelar med FiberLAN

Fördelen är enkelheten: en nätverkskabel, valfri router och hög uppladdning. Nackdelen är att du inte styr över nätet. Fastighetens kablage sätter taket för hastigheten, uttaget sitter där det sitter och i ett slutet nät har du bara en leverantör att välja.

Fördelar:

• Inget modem. En vanlig router med WAN-port räcker, och du kan ofta använda den du redan äger.
• Stark uppladdning. Bra för hemarbete, molnlagring och videomöten.
• Ingen installation. Uttaget finns redan, så du slipper grävning och startarbete i lägenheten.
• Fler leverantörer i öppna nät. Där kan du byta leverantör utan att något byts i väggen.

Nackdelar:

• Uttagets placering är given. Sitter det i ett skåp i hallen får du lösa wifi-täckningen själv.
• Gammalt kablage kan bromsa. Ett uttag med bara två inkopplade trådpar stannar på 100 Mbit/s.
• Router ingår inte alltid. Räkna med den kostnaden om du inte har en egen.
• Slutet nät ger få val. Är du missnöjd med den enda leverantören återstår mobilt bredband.

Det här ska du kolla innan du beställer

Sök först på adressen för att se vilka leverantörer som säljer i uttaget, fråga sedan värden eller föreningen om ett gruppavtal redan finns, och kontrollera till sist bindningstiden på det abonnemang du har i dag. Med de tre svaren vet du om du ska aktivera, uppgradera eller teckna nytt.

En ordning som fungerar:

1. Sök på adressen. Då ser du om huset ligger i ett öppet nät och vilka som säljer där. Hur du läser resultatet står i guiden om vilket bredband du kan få på din adress.
2. Fråga om gruppavtal. Ingår ett grundbredband ska du aktivera det, inte teckna ett eget vid sidan av.
3. Kolla ditt gamla avtal. Enligt PTS får ett konsumentavtal ha högst 24 månaders bindningstid och högst en månads uppsägningstid. Flyttar du mitt i en bindningstid, läs om bredband vid flytt innan du säger upp.
4. Kontrollera routern. WAN-porten ska klara hastigheten du betalar för.
5. Mät med kabel första dagen. Då vet du om uttaget levererar det abonnemanget lovar.

Bor du i hyresrätt eller bostadsrätt och vill väga FiberLAN mot de andra teknikerna i huset, fortsätt i guiden om bredband till lägenhet. Vill du direkt se vilka abonnemang som går att teckna, sök på adressen så listas leverantörerna som finns i just ditt uttag.

Vanliga frågor